tisdag 31 mars 2015

Topp tio senaste böckerna tillagda på min TBR-lista


Jag hade inte tänkt skriva veckans Top Ten Tuesday men så satt jag och lekte runt på Goodreads på fikarasten så tänkte vad sjutton. Perfekt tidsfördriv på bussen hem efter att ha jobbat kväll är det också! :) 

Det här är mina tio senaste tillägg på min TBR-lista på Goodreads (om jag tar bort böckerna jag skannade in från min oläst-hylla förra veckan). 


1. The Fill-In Boyfriend av Kasie West
För att det är Kasie West, YA-kärlek och gulligull men med en seriös underton. Hur kan man inte gilla?

2. Half Bad: Ondskans son av Sally Green
Är inbjuden till bokträff i maj om bland annat den här boken. Har hört mycket gott om den, så ska bli spännande att se om den lever upp till mina krav.

3. My Best Everything av Sarah Tomp
Jag kan inte minnas att jag har lagt till den här boken bland mina TBR men den låter faktiskt intressant så någon tanke bakom måste jag ha haft!



4. Jesse's Girl av Miranda Kenneally
Den här finns faktiskt redan på min läsplatta men jag har inte tagit mig tiden att ge mig på den än. Kan kanske vara något för påskens tågresor?

5. Forever, Interrupted av Taylor Jenkins Reid
Den här låter så sorglig och fin. En tjejs stora kärlek dör och hon måste möta hans sörjande mamma - som inte kände till tjejens existens.

6. Love, Lucy av April Lindner
Om att backpacka i Italien och med fokus på mitt älskade Florens. Jag kunde inte motstå denna bok som kommer vara reseläsning på min resa till - ja, just det - bland annat Florens i maj.



7. Everything that makes you av Moriah McStay
Sliding doors i bokform. Den handlar om en tjej och hur hennes liv skulle kunnat se ut utan de stora ärren hon fick i ansiktet för tolv år sedan. Låter som en bra bok med fina betyg.

8. Beastkeeper av Cat Hellisen
Tyckte att omslaget var så fint så därför hamnade det på TBR-listan. En retelling av Skönheten och Odjuret om jag förstått det rätt.

9. The Heir av Kiera Cass
The selection, behöver jag skriva mer. Serien tog mig med storm och nu kommer uppföljaren!


10. Carry On av Rainbow Rowell
Det är Rainbow Rowell. Punkt.

Katerina Janouch - Babyrace


Matstylisten Sandra och hennes bästis Emily börjar längta efter barn. De har ju fyllt 30 och nu tickar den biologiska klockan högljutt. Efter en blöt fest skriver de ett slags babymanifest med fem regler över hur det så kallade babyracet ska gå till. Den som först blir gravid vinner:
Babyracets 5 Viktiga Regler - att följas lojalt och ovillkorligt! Obs! Viktigt! 
1. Barnanskaffandet måste innehålla ett element av kärlek. (Love... and understanding.) 
2. Blivande fadern får inte vara homosexuell (=icke intresserad av dig som väsen av kvinnligt kön). Bög=fusk. 
3. Killen får inte vara äldre än 45. (Liggsår går bort!) 
4. Han får inte ha barn sen tidigare. (Styvsyskon & exfru=trubbel.) 
5. Killen får inte vara en loser. (Han måste kunna bli en duktig ensamstående förälder om mamman tröttnar.)
Vägen till att bli gravid inkluderar erbjudande från ett homosexuellt par, one night stands på krogen och att få ett nytt jobb bland annat på premissen av ett påhittat barn och ett moderskap som inte existerar. Ja, ni förstår. 

Jag försöker läsa boken med humor i sinnet men för mig blir Babyrace mest en tragisk läsning. Sandra och Emily ska föreställa vara i min ålder men de känns så otroligt omogna. Visst kan jag förstå att den biologiska klockan börjar ticka men det känns väldigt omoget och oansvarigt att ha en tävling om vem som först blir gravid. Inte många tankar läggs på den blivande pappan. Han ska så klart vara med i tillverkningsprocessen (inklusive känslor) och kunna ta hand om barnet själv ifall modern i frågan tröttnar på barnet (han får inte vara en looser) men hans vilja tas inte ens med i beräkningarna. Jo, man kan väl se det som positivt att det är omvänt verkligheten – att tjejerna sonderar terrängen, spanar in köttmarknaden och att de inte skäms för det – men jag tycker det känns väldigt tragiskt. 

Jag läste mest boken då karaktärerna skulle vara jämngamla med mig. Något jag innan läsning nämligen först reagerade över med ett "vuxna tjejer igen, tur jag inte är där än" för att sedan konstatera att "oj, jag är ju lika gammal jag".  Jag har absolut ingen 30-årskris inför min stundande dag men jag känner mig inte så gammal som ordet trettio låter heller. 

Det enda son räddar upp boken från totalt bottenbetyg - jag läste ju faktiskt ut den även om jag erkänner att jag mest skummade slutet - är att Janouch språk är lättläst och flyter på bra. Boken är tänkt att utspela sig i början av 2000-talet och det märks förvisso både på omgivning och begrepp. Mina jämngamla vänner idag skulle inte alltid välja att uttala sig på samma sätt. Men med tidsplaceribg kan det kanske ursäktas. 

Nog om detta. Söker du enbart förströelse och vill vila hjärnan för ett tag kan kanske Babyrace passa dig men vill du få ut något meningsfullt av din läsning skulle jag rekommendera dig att välja en annan bok. 

Titel: Babyrace
Författare: Katerina Janouch
Förlag: Bokfabriken
Utgiven: 2015-01
Serie: Babyrace #1
Sidor: 284

måndag 30 mars 2015

Äntligen fler tecknade serier för barn!

När jag växte upp brukade jag hänga en hel del på mitt lokala bibliotek (suprise, suprise). På barnavdelningen stod en stor sittvänlig soffa där man bland annat kunde sitta och lyssna på kasettband med lånade hörlurar. Jämte soffan i en back bodde alla seriemagasin.

Jag brukade ofta sitta i den där soffan, läste böcker, lyssnade på band men framför allt läste jag alla de där serierna om och om igen. Där fanns Tintin, Asterix och Goliat, den lilla indianen Yakari och Ensamma mamman, Eva och Adam och Berts dagbok. 

Det här är minnen jag delar med många andra 80- (och förmodligen även 70-)talister. Men så hände någonting på 90-talet. Det kom inga nya seriemagasin. De tackade för sig, sa adios och adjö och försvann. Sedan dess har det sett mörkt ut på seriefronten för barn. Detta trots att de få seriemagasin som kommit har haft bra statistik. Både Bleckmossen, böckerna om Lou och fram för allt Amulett har gått som smör på biblioteken de senaste åren. 

Under 00-talet har det börjat produceras serier igen, men de allra flesta har haft vuxna som målgrupp. Jättebra det med men jag har faktiskt saknat serier riktade till barn. Det finns ett hålrum i hyllorna där, vilket märks på de bibliotek jag jobbat på. Vi pratade senast härom månaden om att vi saknade nyutgivna serier, de fåtal som kommit ut räcker helt enkelt inte till. Därför tycker jag det är jättekul att Rabén & Sjögren nu gör en storsatsning på seriemagasin för just barn, något de med Fabian Göranson och Josefin Svenske i spetsen presenterade på bokfrukosten jag var på i torsdags.


I vår kommer fyra album - Mamma Mu firar kråkan, Katten & Ekorren på Sommarön, Ariol: Jag är en åsna! och Trollskogen. Till hösten kommer ytterligare fem. Det är serier som riktar sig mot yngre barm, 6-9 år, till de som precis håller på att lära sig läskoden. För vissa barn är det svårt att ta sig steget från bilderboken till kapitelböcker och där har serier en viktig roll att fylla. Men dessa serieböcker är enligt förlaget inte alls tänkta att fungera som morötter (dvs lättlästa så det går ut över handlingen) utan de är roliga med bra och läsvärt innehåll.


Loka Kanarp presenterar Katten & Ekorren på Sommarön som verkar vara en riktigt charmig berättelse om en försiktig och rädd katt och en framåt ekorre.


Jujja Wieslander med sin Mamma Mu. Mamma Mu som började som en sång och har kommit i hur många olika versioner som helst, böcker, filmer, gosedjur osv... Nu även i serieformat. Kul, jag gillar Mamma Mu!

Jag gillar som sagt verkligen serier, det är barndom för mig. Jag hoppas att fler förlag hoppar på den nya serievågen och att vi snart får se fler nytänkande serier för barn. Det behövs!

söndag 29 mars 2015

Marie Lu - Den unga eliten


Fantasy och dystopi i ett - visst måste väl ändå det vara ett vinnande koncept?! Det är i alla fall vad Den unga eliten är. Den utspelar sig i ett land cirka tio år efter det att blodfebern dog fram. En feber som dödade de vuxna som insjuknade och där större delen av de överlevande barnen blev märkta av sjukdomen på egendomliga sätt. Dessa barn kom att kallas malfetto (som jag ogillar detta nedvärderande begrepp!).

Adelina Amouteru är ett av dessa överlevande barn. Hennes mörka hår blev silvergrått - skiftande efter väder och ljus. Hon har dessutom bara ärr där hennes vänstra öga satt, det tog blodfebern. Men till Adelinas pappas stora förtret visar inte Adelina några tecken på övernaturliga styrkor. Hade hon gjort det hade han ju alltid kunnat sälja henne och på så sätt kunnat försörja sig. Adelinas mamma dog nämligen i febern och hennes lillasyster är vacker och skulle kunna giftas bort till en välbeställd man. Men att ha en malfetto i familjen är inte direkt bra för familjen.

Adelina flyr, råkar döda sin far, blir tillfångatagen av inkvisitorerna och slutligen räddad av Dolksällskapet. Det visar sig också att Adelina har krafter som ingen hade kunnat ana. Varken inkvisitorernas ledare Teren Santoro som ämnar leta upp och förgöra samtliga malfettos eller Enzo Valenziano - ledare över den mystiska Dolksällskapet. Går någon säker för Adelinas krafter och hämndlystna begär?

Den unga eliten var så långt ifrån det jag hade väntat mig som det gick att komma. Jag hade väntat mig en berättelse om en ung tjej som äntligen fick hamna på rätt plats i livet och därefter äntligen kunde få bli den superhjälte hon drömt om att få vara. Vilka fördomar jag har! Adelina visar sig nämligen vara långt ifrån så god och timid som jag trodde. Hon har oväntade krafter och hennes hämndbegär är faktiskt rent obehagligt i sina stunder. Hon är en mycket komplex huvudperson vilket gör det hela väldigt intressant. Samtidigt som jag verkligen vill tycka om henne gör hennes tankar mig rädd och jag vill bara tala om för henne att hon måste skärpa sig. Det gör henne till en mycket intressant huvudkaraktär i en värld som är främmande men ändå har hög igenkänning.

Jag får lite Venedig-influenser med alla kanaler med gondoler, människor i färgglada kläder och dekorerade masker. Många namn känns även de lite Italien-influerade. Men Lu's värld är påhittad. Händelserna äger rum i Havsländerna, Kenettra närmare bestämt. Det ligger norr om Solländerna (däribland Tamoura som Adelina härstammar från) och söder om Himlaländerna (i boken nämns Beldain). Till min stora glädje finns det med en karta som visar upp allt detta.

Det blir tyvärr lite för mycket ältande på sina ställen av boken. Kanske är det en del av Adelinas karaktär men det blir faktiskt tjatigt. Hon gnäller och gnatar om sin hemska uppväxt och att det var så synd om henne. Faktiskt måste hon låta sina krafter växa eftersom det var så synd om henne. Faktiskt måste hon få visa hat mot sina nya så kallade vänner för att de säger något som hon anser vara förnärmande. Enzo som Adelina faller för är också en karaktär jag stör mig på lite för mycket. Han är alldeles för arrogant och visst för att han har en ledarroll men vad sägs om lite empati ibland? En del vändningar i boken känns inte heller trovärdiga och jag suckar lite inombords när jag läser dem. Men detta till trots är framför allt bokens sista tredjedel riktigt riktigt spännande och det gick då inte att sluta läsa.

Jag fastnade aldrig för Marie Lus Legend-trilogi. Därför var jag lite skeptisk till att läsa Den unga eliten, trots goda omdömen på Goodreads. Böckerna hade inte kunnat skilja sig mer åt i mina ögon och det här blev en mycket positiv överraskning. Jag ser fram emot att få läsa fortsättningen när den kommer. 

Titel: Den unga eliten
Författare: Marie Lu
Förlag: Modernista (rec-ex, tack snälla!)
Utgiven: 2015-02
Serie: Den unga eliten #1
Sidor: 307

onsdag 25 mars 2015

Det här med bokmärken...

Vi storstädade lägenheten i helgen. Den är långt ifrån stor men har förvånadsvärt många gömställen. Helt plötsligt hade jag på de mest märkliga ställen hittat bokmärken. Jag älskar bokmärken men tyvärr försvinner de alltid så det slutar med att jag använder:
- kvitton
- post-it-lappar
- min mobil
- en tröjärm
- en sjal
- en sked
- ett armband
- något annat påhittigt som jag sedan glömmer att jag använder...

Men nu! Titta vilken fin hög jag fick ihop: 

Nu klarar jag mig nog några veckor till! =D

tisdag 24 mars 2015

Becca Fitzpatrick - Black Ice


Ibland förvånar jag mig själv. Jag har, hör och häpna, läst en thriller! Igen, ifall jag nu räknar även Gone Girl som thriller. Uppenbarligen föredrar jag dessutom böcker vars svenska titel är identisk med originaltiteln.

Black Ice är skriven av Becca Fitzpatrick, som kanske är mest känd för sin Hush, Hush-Saga, eller Fallen ängel som serien heter på svenska. En serie jag faktiskt inte är särskilt förtjust i. Jag läste Hush, Hush - den står faktiskt till och med i min bokhylla - men tyckte inte tillräckligt mycket om för att läsa fortsättningen. Nu har i alla fall Becca kommit med en ny bok helt utan övernaturliga inslag. Gillar jag då detta bättre? Jo, men jag tror det.

Black Ice handlar om Britt Pfeiffer som har hårdtränat inför en vandring i Klippiga bergen tillsammans med bästa vännen Korbie. Korbie känner kanske inte riktigt till alla detaljer om HUR långt de ska gå, hon tänker sig kanske små korta turer kring sin familjs hus uppe i bergen... Britt är kanske inte heller särskilt sugen på att vandra men hon gör det för att då får hon kanske uppmärksamhet från Korbies brorsa igen. Han som övergav Britt för många månader sen nu.

På vägen upp till huset överraskas tjejerna av ett oväder som gör att de inte kan fortsätta köra. De söker skydd i en stuga där två killar befinner sig. Killar som inte är helt förtjusta över tjejernas uppdykande. Det framgår nämligen ganska snart att killarna är på flykt undan polisen. Nu vill de ha Britts hjälp att ta sig ner från berget, vägrar hon är hon lika med död. Skräckslagen går Britt med på att hjälpa killarna. Skräckslagen, men även förbryllad - hon känner sig nämligen väldigt attraherad av en av killarna...

Jag gillar Britt, även om hon egentligen är väldigt mesig och kör med dubbla budskap. Hon blir abrupt dumpad av en kille som behandlar henne som skit. Reser hon sig och går vidare? Nej,hon bestämmer sig för att hon ska ha tillbaka honom. Hon kan välja vilket sätt som helst men väljer att träna sig i toppform för att kunna bege sig ut i vildmarken och vandra - då kommer ju hans intresse att vakna deluxe! Jo men visst tjejen, smart tänkt... Men Britt växer i boken och jag gillar den utveckling hon genomgår i boken. Hon får lära sig att fatta sina egna beslut och det tycker jag är en av bokens starka sidor. Britts kompis Korbie är ett kapitel för sig. Jag fattar inte varför hon umgås med den tjejen för elakare, mer egoistisk kompis får en leta efter. Samtidigt behöver jag ju ha någon person att störa mig på i en bok för att tycka mer om andra så det får väl bli Korbie den här gången.

Black Ice är en spännande berättelse med många bottnar. Den är välskriven och översättningen av Carina Jansson flyter på fint och naturligt utan ord jag hakar upp mig på. Tyvärr tycker jag att handlingen är lite för klyschig och förutsägbar. Jag hade löst bokens gåta långt innan Britt hade kommit fram till det, det var helt enkelt lite för uppenbart. Med det inte sagt att boken är spännande för det är den. Den har moment som gör att jag ryser till lite och vissa vändningar fick mig att haja till. Spännande men förutsägbart - Black Ice var till trots ett stort lyft i mina ögon från Hush, Hush och jag kan definitivt tänka mig att läsa mer av Becca Fitzpatrick.

Titel: Black Ice
Författare: Becca Fitzpatrick
Förlag: B. Wahlströms
Utgiven: 2015-01
Sidor: 317
AdlibrisBokus

Tio barndomsfavoriter jag skulle vilja återvända till


Jag har väldigt svårt att få till en regelbundenhet med mitt deltagande i Top Ten Tuesday. Lite synd för jag tycker allt som oftast att det är roliga och intressanta teman. Den här veckan handlar det om böcker från ens barndom och det är ett ämne som står mitt hjärta nära. Eftersom jag själv jobbar som barnbibliotekarie är det ju jag som faktiskt kan komma att influera nästa generation vuxnas svar på den här frågan. Inte illa, om en tänker efter!

Top 10 Books From My Childhood (Or teen years) That I Would Love To Revisit


1. God natt mister Tom av Michelle Magorian.
Ett måste på en sån här lista, trots att jag redan läst den många gånger sen min barndom. Den blir helt enkelt aldrig förlegad.

2. Häxprovet av Maj Bylock
Få nutida författare kan ersätta den fantastiska bokvärld som Bylock skapade. Jag läste och läste om samtliga böcker men min favoritserie var den som började med Häxprovet. Spännande och delvis verklighetsbaserade så förtrollade böckerna om Annelie mig och jag tror inte den förtrollningen har släppt än.

3. Skuggan över stenbänken av Maria Gripe
Jag har inte vågat läsa om något av Maria Gripe i vuxen ålder. Jag är så rädd för att jag kommer ändra uppfattning om böckerna. Kanske skulle jag trots allt våga mig på Skuggserien.

4. Slottet brinner! av Olov Svedelid
Ingen kunde skriva historiska böcker som Svedelid, jag slukade och älskade samtliga av hans böcker till barn. Den jag minns allra bäst idag är Slottet brinner! Faktum är att jag reserverat boken på bibblan och den ligger nu på mitt skrivbord på jobbet och väntar på omläsning.

5. Mio, min Mio/Bröderna Lejonhjärta/annan titel av Astrid Lindgren
Det känns nästan lite oförskämt att klämma ihop Astrid Lindgrens samlade verk under en punkt då jag lika gärna nästan hade kunnat göra en lista enbart med hennes böcker. Det här är böcker jag mer än gärna återvänder till gång efter gång!

6. Häxorna av Roald Dahl
Jag minns till och med i vilket sammanhang jag läste den här boken då det begav sig. I vilket klassrum jag satt och vilken lärare jag hade. Dahl skriver så härliga mysroliga böcker.

7. Harry Potter av J.K. Rowling
Höll helt på att glömma bort. Kanske för att fokuset har blivit barndom och inte tonåren och första boken kom när jag fyllde tolv. Men det går ju bara inte att inte ha med Harry!

8. Pettson och Findus-böckerna av Sven Nordqvist. 
Jag älskade att sitta och bläddra i de här. Hitta alla små konstiga figurer, följa med Pettson och Findus på alla tokigheter. Jag tror vi hade typ alla utgivna böcker hemma...

9. Eldens hemlighet av Henning Mankell
Böckerna om Sofia i Moçambique som trampade på en landmina så att hennes syster dog och hon själv blev av med ena benet berörde mig djupt och jag läste dem många gånger. 

10. Ett hjärta till Maria av Gretelise Holm
Jag vet inte hur många gånger jag läste den här boken som barn men det var MÅNGA! Maria skriver och berättar om vad som händer i hennes liv för sin nyfödda lillasyster. Hon finns nämligen kanske inte kvar när lillasystern växer upp för får inte Maria ett nytt hjärta kommer hon att dö.

Det finns så många fina bokminnen från barndomen. Jag önskar att jag redan då förde läsdagbok, skrev upp alla de böcker jag läste. Jag undrar hur många det kan ha varit, jag läste ju verkligen enormt mycket och betade säkert igenom samtliga böcker på mitt lilla bibliotek. I alla fall barn- och ungdomsavdelningen. Men att sitta och minnas så här ibland lämnar verkligen varma spår i magtrakten!

måndag 23 mars 2015

Bokbloggsjerka - Läsarinteraktion


Jag är sen på bollen med helgens jerka för det blev visst så att jag tog en oplanerat bloggpaus i helgen. Jag har haft fullt upp med pyssel och helgfix men det var faktiskt varit otroligt skönt att koppla ner. Jag har inte ens läst några blogginlägg heller, tror jag behövde en minipaus! Men nu är jag tillbaka pigg och glad igen!

I veckans jerka är det Carola som undrar:
"Jag skulle vilja veta hur andra bloggare interagerar med sina läsare, lockar till sig nya läsare och får de befintliga läsarna att fortsätta besöka bloggen. Jag skulle gärna vilja läsa mer om vad som driver bokbloggarna till att blogga och hur mycket de tänker på sina läsare när de bloggar."

Hjälp, vilken svår fråga! Jag är tyvärr ganska dålig på att interagera med mina läsare. Jag glömmer svara på kommentarer, till exempel, även om jag blir jätteglad och tacksam för varje kommentar som trillar in. Kommentarer är ändå ett bra tecken på att någon läser och tycks uppskatta det jag skriver. 

Interagerar jag i övrigt med mina läsare då? På sätt och vis kanske. Jag försöker tänka på den som ska läsa när jag skriver, har direkt tilltal ibland och skriver det jag tror andra vill veta. Jag tror att jag i mångt och mycket presenterar böckerna skriftligt på samma sätt jag försöker sälja in böcker muntligt till låntagare på jobbet. 

Jag jobbar kanske inte jätteaktivt med att få nya läsare. Jag försöker kommentera på andra bloggar, för jag tror ju på att större delen av mina besökare är andra bloggare. Jag brukar också pinga mina inlägg så att mina recensioner dyker upp på adlibris och bokus, det lockar en del nya läsare. 

För att behålla mina läsare försöker jag hela tiden utveckla och förbättra mitt skrivande. När jag läser mina första recensioner från hösten 2012 inser jag verkligen exakt hur mycket jag utvecklats! Jag försöker komma på nya och fräscha sätt att tänka, om jag lyckas är inte upp till mig att svara på. De senaste månaderna har jag minskat ner på antalet inlägg, jag har helt enkelt inte orkat hålla samma frekvens. Jag trodde att detta skulle påverka antalet visningar negativt men märkligt nog ökar ständigt antalet besökare. Analys på det?

Vad driver då mig att fortsätta blogga?
Framför allt gör jag det för min egen skull. Bloggen har blivit min läsdagbok, ett sätt att minnas böcker jag läst och vad de handlar om. Det är också ett sätt att hålla igång mitt eget språk, kan hända att jag lade journalistiken på hyllan men jag tycker fortfarande om att formulera mig skriftligt. Självklart är det såklart inspirerande att någon faktiskt läser det jag skriver. Mitt driv som bibliotekarie och människa är trots allt alltid att inspirera till läsning!

Det som också driver mig är att bloggen har blivit ett verktyg för att få prata med andra bokälskande människor. Ni som läser har blivit mina vänner! 

fredag 20 mars 2015

Detta är Kattugglan - frågor till bokbytet


Jag har precis fått reda på vem jag ska skicka paket till i Boklusens bokbyte och förmodligen har även jag en hemlig bokvän så dags att svara på lite frågor. Passar perfekt när helgen är här. Tyvärr inte med vår och sol utan rejält snöfall men då kan jag krypa under filten med gott samvete. 

  •  Vilken genre håller du dig helst till då du läser?
Jag är långt ifrån genrestyrd i min läsning, vilket kanske är väldigt uppenbart för den som läser min blogg. Jag läser det jag för stunden är sugen på. Böckerna brukar främst rikta sig mot unga vuxna/young adult men jag uppskattar lika mycket en urban fantasy som en bra dystopi eller en mysig contemporary.

  • Favoritförfattare? (Har du alla titlar eller har du läst alla titlar; alltså, är det idé att skicka något av just den författaren..?)
Rainbow Rowell, Michelle Magorian, Morgan Matson och Stephanie Perkins. Tyvärr har jag läst samtliga böcker av dessa fyra och äger typ alla. Men kan min hemliga bokvän trolla fram ett färdigt manus till någon ny bok av någon av författarna borde det ju en väldigt bra bokvän, haha. (Känn ingen press, nu bara önskedrömmer jag här :D )

  •  Läser du på andra språk än svenska? Vilka?
Bara på engelska. En gång i tiden grejade jag även norska, men nja, föredrar nog svenska och engelska.

  •  Lyssnar du på böcker? Vilket format, i så fall?
Japp, har ett pågående Storytel-abonnemang som jag försöker komma ihåg att utnyttja regelbundet. 

  •  Samlar du på böcker av någon särskild författare?
Mina tre exemplar av Fangirl talar kanske sitt tydliga språk... Mitt mål är också att så småningom äga alla Michelle Magorians böcker (jag saknar en eller två titlar) men nu inväntar jag Egmonts fina omslag som kommer i maj). 


  • Har du någonstans publicerat en lista över böcker som du har läst eller som du äger? I så fall, var?
Någon komplett lista över alla böcker jag läst är helt omöjligt att producera för det är så otroligt många. Samtliga lästa böcker sedan augusti 2013 kan hittas här och här (småbarnsböcker undantaget).

Mina böcker i bokhyllan - lästa såväl som olästa - hittar du/ni på mitt Goodreads-konto. Där har jag två egenskapade bokhyllor som heter dels Oläst i bokhyllan, dels Min bokhylla. Saknas kanske någon av mina lästa böcker men inte från de senare åren.

  • Vad är du ute efter, då du läser? (Bildning, äventyr, romantik, hjärngymnastik, nya erfarenheter..? Försök att berätta!)
Verklighetsflykt är ett bra ord. Jag vill kunna bege mig in i nya världar och uppslukas totalt. Jag vill bli berörd, upplever gärna romantik och äventyr och lär mig gärna något nytt om vår värld och vår historia. Det är svårt att få allt detta i en och samma bok och genre, det är nog därför jag gillar att läsa så varierat!

  •  Finns det någon genre eller författare som du undviker? Vilken?
Skräck tilltalar mig inte det minsta, jag är alldeles för lättskrämd och föredrar att kunna sova om nätterna! Deckare är inte heller riktigt my cup of tea.

  • Finns det någon genre eller författare som du gärna vill prova på, men inte kommit dig för? Vilken?
Jag vet inte, tycker jag provar på det mesta och försöker att inte ha förutfattade meningar. Det är fördelen med det jobb jag har, att jag ständigt måste utvecklas och utmana mig själv.
  • Vad gör du helst på fritiden? 
Läser såklart, haha. Men bortsett från det gillar jag att sy och pyssla, spela sällskapsspel och umgås med min sambo och mina vänner.

  • Samlar du på något?
Ugglor såklart! 

  • Favoritfärg?
Turkos och orange är favoriter som hängt i länge nu.

  •  Tv-serier som du uppskattar?
Just nu tittar jag inte så mycket på tv alls men gillar verkligen Outlander, Band of brothers och The pacific är riktigt bra serier men de går ju inte längre. Sen kollar jag på Game of thrones och Bitten (ska snart påbörja andra säsongen). Tröttnar lätt på serier, tycker det oftast blir för många avsnitt och säsonger.
  •  Favoritfilm? Eller: vilken slags film gillar du bäst?
Förr eller senare exploderar jag föll jag ju helhjärtat för. Gillar filmer som är mysiga och romantiska och gärna lite sorgsna. Samtliga filmer där Nicolas Sparks är inblandade i är ju helt fantastiska!
  • Föredrar du te eller kaffe? Vilken smak?
Te! Jag har aldrig lärt mig dricka kaffe och har aldrig haft något intresse att lära mig heller. 
Föredrar lite fruktigare svarta teer, det är ju så gott!
  • Vilket slags godis tycker du bäst om?
Mörk choklad är den stora favoriten, helst med lite högre kvalitet. Jag försöker hålla mig till enbart fairtrade-choklad eftersom det gynnar både smak och de som jobbar med tillverkningen.

  •  Något som du verkligen skulle avsky att få i ett paket?
Nu är jag inte den som avskyr saker och ting. Dubbletter hade kanske varit småtrist, men det skulle inte vara något som fick mig att deppa ihop totalt. 

  •  Något som du verkligen skulle bli glad över att få i ett paket?
Kanske om min bokvän lyckats tänka till och hittat något som verkligen är jag, utan att jag själv tänkt på det. (Det var det där med att ha höga förväntningar, haha)

  • Eventuella allergier eller födoämnesval (vegan, t.ex.)?
Jag är laktosintolerant så försöker undvika choklad med för mycket mjölk i. Mörk choklad går dock prima! :)

Är också astmatiker så tyvärr tål jag inte goa doftljus och annat som luktar starkt :(

  •  Finns det några särskilda titlar som du letar efter och som du skulle bli riktigt glad över att få?
Nej, inte som jag kan komma på i dagsläget.

  • Vilka böcker har du olästa i bokhyllan? Som du ogärna vill få dubbelt av...
Samtliga olästa böcker i hyllan ska finnas inlagda på Goodreads nu, det roade jag mig med igår. Min profil är öppen för alla Goodreads-medlemmar så den borde gå att komma åt. 

torsdag 19 mars 2015

Diana Gabaldon - Slända i bärnsten


Varning! Läs inte den här recensionen om du inte har läst Främlingen!

Iverness 1968
Claire och hennes dotter Brianna söker i bokens inledning upp Roger Wakefield (kyrkohederns son som nämns redan i Främlingen). 20 år har gått sedan Claire kom tillbaka genom stenarna. Nu är det dags för Brianna att få reda på sin riktiga bakgrund. Om det är svårt att förstå att ens pappa var en politisk vilde tillika skotte från 1700-talet? Jo, det kan man väl säga. Claire måste berätta allt från början.

Tillbaka till Le Havre 1744 med andra ord, till det som hände efter det att Främlingen slutade. Genom att berätta kan kanske Claire även få reda på vad som hände med Jamie och hans män.

Slända i bärnsten är spännande och precis lika välskriven som Främlingen men jag väntar hela tiden på att något mer ska hända. Inte för att det inte händer något, här kan man snacka om att det är actionspäckat. Jamie och/eller Claire verkar vara mästare på att hamna i trubbel, HELA TIDEN! Det jag sitter som på nålar och vill ha svar på är om Claire och Jamie kommer återse varandra?! Cliffhangern i bokens inledning, den att Claire är tillbaka i modern tid, ger verkligen min nyfikenhet rejält med näring.

Ok vad spännande den här serien är. Den är även intressant ur ett historiskt perspektiv, då den berättar historien om hur det kan ha gått till när Bonnie Prince Charlie försökte ta tillbaka makten över Skottland. Kampen mellan jakobiter och engelsmännen är inte direkt en kamp jag varit bekant med sen tidigare. Spänning, historia, kärlek och hat - vad mer kan en egentligen begära av en bok?

Denna nummer två i serien nådde måhända inte helt upp till samma nivå som Främlingen men den var ändå riktigt, riktigt bra och jag kunde för mitt liv inte släppa taget om boken eller handlingen. Jag levde och andades Gabaldon från bokens första till sista sida och jag kastade mig över bok tre, Sjöfararna, så fort jag hade läst ut den här. Om inte det är ett bra betyg så vet jag inte vad jag ska skriva.

Titel: Slända i bärnsten
Författare: Diana Gabaldon
Förlag: Bra böcker
Serie: Outlander #2
Sidor: 788
Nyutgivningen i storpocket: Adlibris | Bokus

onsdag 18 mars 2015

Åsa Hellberg - Toscana tur och retur


När läsningen går tungt och jag behöver något lättsmält att läsa, då sitter det alltid fint med en Åsa Hellberg. Garanterat roligt och mysigt med härliga intriger. 

Återigen möter vi här ett par väninnor i 50-årsåldern, kvinnor som liksom tidigare böcker har det ganska gott ställt. Sara är reseskribenten som saknar uppslag till nästa storslagna reportage. Nyskild och med alldeles för mycket tid köper hon en motorcykel och tänker bege sig till en motorcykelträff på ett slott i Toscana. En resa hon vill få med bästa väninnan Jessica. Jessica är författare med många topplisteplaceringar. Hennes stil är betydligt mer tajta klänningar än skinnställ men ändå sitter hon där sen, på motorcykeln bakom Sara. 

Jag gillar verkligen det här. Åsa Hellberg har ett lättillgängligt språk som gör att sidorna bara flyger iväg. Jag känner det som att jag verkligen lär känna väninnorna Sara och Jessica med alla deras karl-strul, småtjafs och djupa vänskap. Jag tycker det är strongt av Sara att sätta sig på en stor motorcykel och ge sig iväg ut i Europa, för hon är kanske inte så säker på sig själv som först framgår. Det är spännande med den otrevlige Texas, Jessicas stora hemlighet och alla dolda hemligheter på det toscanska slottet. 

Och Toscana, jag behövde bara höra namnet på titeln för att känna att jag behövde läsa den här. Jag föll helhjärtat för Toscana när vi åkte igenom området på vår stora Italien-resa i höstas och drömmer mig ofta tillbaka till trakterna kring Pisa och Florens (faktum är att det inte dröjer länge tills jag får återse det då det bär av på långweekend till just Florens och även Bologna i slutet av maj, som jag längtar!!!)

Jag gillar verkligen inte slusken till karl som äger det italienska slottet, jag förstår mig inte på Jessica och hennes relation till JP och jag kan för mitt liv inte förstå hur någon skulle klara åka på en hel veckas semester med bara två små packväskor på motorcykeln men det är jag det. Jag gillar däremot motorcykel-mannen Texas, de långa vindlande vägarna och alla de relationer som byggs upp, utvecklas och fördjupas. Jag gillar faktiskt även att Åsa Hellbergs karaktärer är i 50-årsåldern, självständiga och kan ta hand om sig själva. Allt är precis som det ska vara i en Hellberg-roman med andra ord. 

Titel: Toscana tur och retur
Författare: Åsa Hellberg
Förlag: Forum (rec-ex, tusen tack!)
Utgiven: 2015-03
Sidor: 309
Adlibris | Bokus

måndag 16 mars 2015

Suzanne Collins - Gregor från ovanjord


Jag är inne i en bokpratar-period på jobbet just nu vilket gör att min läsning är väldigt fokuserad på böcker som passar årskurs 2 och årskurs 5. Det finns mycket bra och kul för de åldrarna. Bland annat läste jag Gregor från Ovanjord förra veckan och blev väldigt förtjust. Varför har jag inte börjat läsa denna serie tidigare?

De flesta av er har kanske hört talas om Hungerspelen, kanske till och med läst böckerna och sett filmerna? Det här är en "ny" bokserie (böckerna kom ut 2013-2014 på svenska men på originalspråk kom första delen redan 2003, hela 5 år innan Hunger Games) av samma författare men med ett helt annat innehåll.

11-årige Gregor har det tråkigt. Gregors pappa är försvunnen. Han försvann för 2 år, sju månader och 13 dagar sen. Inte för att Gregor räknar. Familjen har det därför inte så gott ställt och istället för att åka på sommarläger måste han nu vara hemma och passa sin 2-åriga lillasyster Boots. Till och med att tvätta ser han som ett nöje eftersom det bryter av tristessen.

I tvättstugan faller Boots ner i ett hål och Gregor beger sig efter henne. Hålet känns bottenlöst och när de väl landar är det till synen av kackerlackor. Stora kackerlackor, typ 120 cm höga... Kackerlackor som dessutom kan prata. De förs till en stor arena där människor spelar någon bollsport, uppflugna på gigantiska fladdermöss. Alla djur tycks vara ganska groteska på den här platsen. Människorna ser också annorlunda ut, bleka och med lila ögon.

Gregor och Boots har hamnat i Underjord och Gregors ankomst är inte bara välkomnad. Det råder fiendskap mellan de olika invånarna och snart kommer ett krig bryta ut. Det visar sig att hela Underjords öde ligger i en persons händer – Gregors. Det är bara det att Gregor vill ju bara komma hem! Men så får han beskedet om att en person har skådats, den person Gregor längtar efter mest av allting.

Första delen av fem i serien Krönikan om Underjord. Jag drog mig för att läsa den eftersom jag tycker så mycket om Hungerspelen men jag hade inte behövt oroa mig. Gregor från Underjord är både spännande och välskriven med spännande intriger och intressanta karaktärer. Vimsiga kackerlackor (som pratar som Yoda typ), ärrade mördarråttor och förrädiska människor. Gregor från Ovanjord innehåller det mesta. 

Att Suzanne Collins var en skicklig författare kände jag redan till, språket och den dramaturgiska uppbyggnaden är trots allt en av de stora anledningarna till att jag verkligen gillar The hunger games. Trots att Gregor från Ovanjord är Collins debutbok håller den väldigt hög kvalité och jag ser mycket fram emot att läsa resterande delar i serien. Ett extra plus till att boken är avslutande. Även om cliffhangers i slutet av böcker kan främja läsandet är det ibland skönt att kunna avsluta äventyret när man slår igen boken, vara redo för ett nytt äventyr i nästa bok istället.

Titel: Gregor från Ovanjord
Författare: Suzanne Collins
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgiven: 2013-05
Serie: Krönikan om Ovanjord
Sidor: 328

fredag 13 mars 2015

Bokbloggsjerka 13-16 mars - tid att läsa


Ännu en fredag är här, redan den elfte i år. Är det bara jag som inte hinner med? Helg är det inte riktigt än dock, jobblördag hägrar i morgon...

Den här veckan är det Mia som ställer frågan i Jerkan
"Jag instagrammar en del, och det blir en del bilder på böcker jag läser och bokpaket. Av bokbloggar får jag bara vänliga frågor och kommentarer men av de där "vanliga" människorna kan man få en del dumma kommentarer. Hur hinner du läsa så många böcker?"

Först ut, vad trist att få dumma kommentarer! Jag tror inte jag fått en enda dum kommentar på alla bokbilder jag lägger upp på mitt instagramkonto (heter @dunderskruttet på Insta för den som undrar, don't ask om namnet...). 

Tid till läsning, ett ständigt problem att få till som vi Book lover's ständigt klagar över. Och ändå läser vi betydligt fler böcker än "vanliga" människor, hur?

Jag jobbar heltid som många andra, och trots att jag jobbar som bibliotekarie innebär inte det att jag sitter större delen av arbetsdagen med näsan i en bok. Knappt alls faktiskt, det finns det ingen tid till. För min del handlar det om prioriteringar. Jag läser hellre än bok än att titta på tv, slösurfa (även om även jag fastnar), träna eller gå på stan. Jag utnyttjar den tid jag har - läser på bussen till jobbet, på lunchrasten, i väntan på vattnet att koka upp. Jag avslutar dagen med att läsa och är jag ledig händer det att jag även börjar dagen med näsan i en bok. 

Att läsa mycket har också tränat upp min hastighet. När jag väl sätter igång med en bok, går det fort framåt. Jag har fått flera frågor om jag verkligen hinner LÄSA böckerna eller om det inte är så att jag skummar dem eftersom det går fort men jag läser faktiskt allt! Men man lär sig ju att läsa i hela rader/stycken efter ett tag med ett tränat öga.

Pappa hade varit inne här på bloggen härom veckan och skickade chockat en fråga "Har du verkligen läst 30 böcker i år?" "Nej, svarade jag. Jag har läst 32..." Haha, uppenbarligen kan jag fortfarande chocka mina närmaste =D

torsdag 12 mars 2015

It's all about the cover

Jag har länge velat äga samtliga böcker av Michelle Magorian, den stora favoriten under min uppväxt som jag fortfarande läser om och om igen. När jag förra veckan såg att brittiska Egmont ska ge ut böckerna med nya omslag kunde jag inte längre hålla mig. 


Så tokfina omslag! Har bara läst böckerna på svenska tidigare men det ska bli jättespännande att upptäcka Magorian på originalspråk!


Och titta så snyggt det kommer se ut i bokhyllan. I maj kommer de andra två böckerna i denna omslagsdesignen, A little love song och Just Henry. Tyvärr äger inte Egmont rättigheterna till Good night, mister Tom eller Back home, hade varit så snyggt med även dem i denna designen! 

onsdag 11 mars 2015

Ally Carter - All fall down


Jag har länge varit sugen på att läsa någon av Ally Carter's serier om mästartjuvar eller spioner (Heist Society eller Gallagher Girls) men det tycks alltid komma något annat i vägen. När jag så hittade All fall down på Netgalley kunde jag inte låta bli att requesta boken i fråga. 

Grace är en våghalsig rebell som är mest känd för sina ständiga olyckor (brutna armar och ben är ingen match för Grace). Hon är van att flytta runt då pappan är med i armén och nu ska hon återigen flytta - hem till morfar ambassadören på USAs ambassad i landet Adria. Grace's liv är lite upp och ner just nu och hon vet bara tre saker med säkerhet. 1. Hon är inte galen. 2. Hennes mamma blev mördad. 3. Hon ska hitta mannen med ärret, och han ska få betala för vad han gjorde! 

Problemet är bara att ingen tror på Grace när hon påstår att mamman blev mördad. Inte hennes familj och inte de nya vännerna på Embassy Row. Grace bestämmer sig för att ta saken i egna händer. 

Jag vet inte om jag egentligen har så mycket att tycka till om den här boken. Den är välskriven, lagom spännande och med flera intriger och ett par rejäla tvistar. Grace är dessutom en intressant huvudkaraktär i och med det att hon målas upp som både en stark tjej och med svagheter. Hon är dessutom inte helt pålitlig som berättare vilket är en spännande vinkling. Även övriga karaktärer fyller ut boken bra - Noah som dyker upp mitt i natten och påstår att han är hennes nya bästa kompis, tyska Rose som är yngre än de andra men en fullfjädrad spion, Megan som tidigare var en vän men som Grace nu inte vet var hon har och så Alexis, den ryske ambassadörssonen som ger väldigt dubbla intryck. Han är beskyddande men samtidigt väldigt undanglidande. 

Efter en lite seg start blir det full action, Grave försöker verkligen att lösa mysteriet med sin mammas död och har svårt att släppa det. Morfadern vill helst att hon ska klä sig i fina klänningar, le och vara glad men det går inte! Istället blir det nattliga äventyr, spionage och farliga jakter i dolda utrymmen.

All fall down är både rolig, sorlig och spännande och jag uppskattade att slutet inte var så förutsägbart som jag trodde stt det skulle vara, jag blev uppriktigt förvånad över vändningarna och blev rätt frustrerad när jag lämnades med en rejäl cliffhanger. 

Till bokens nackdelar hör att den utspelar sig i ett påhittat europeiskt land. Eftersom allt annat är realistiskt blir det bara fånigt att klämma in ytterligare ett land bland alla andra. Förvisso ett litet land men ändå inte hållbart i mina ögon. Kanske var handlingen lite ojämnt fördelad då väldigt mycket hände de sista 50 sidorna, jag hade gärna sett det lite mer utspritt. Sina nackdelar till trots ser jag ändå fram emot att få läsa mer av Ally Carter, kanske skulle fortsätta med Gallagher Girls som finns med på Listan!

De amerikanska och brittiska omslaget skiljer sig åt en hel del. Amerikanska förlaget satsar mer på det nu så populära Divergent/Hunger Games-spåret med "tjej bakifrån i stadssiluett med runt föremål ovanför huvudet" medan brittiska förlaget bjuder på ett helt annat koncept. Omslagen är verkligen som natt och dag, totalt olika. Måste säga att jag föredrar det amerikanska omslaget, det brittiska är lite för barnsligt och säger absolut ingenting om boken. Inte för att det andra gör det heller men... Visst ser det dessutom ut som om de riktar sig mot olika åldersgrupper?


Titel: All fall down
Författare: Ally Carter
Förlag: Orchard Books (rec-ex från NetGalley)
Utgiven: 2015-02
Serie: Embassy Row #1
Sidor: 320
Storpocket: Adlibris | Bokus
Inbunden: Adlibris | Bokus


tisdag 10 mars 2015

Boklusens bokbyte - var med du också!

Bokbyten är en riktigt kul grej. Jag har de senaste månaderna varit med i två bokbyten på Nellons bokblogg och utöver det att det ger nya kontakter i bokbloggarvärlden är det såklart jättekul att få hem ett bokligt och spännande paket i brevlådan.

När jag såg att Boklusen anordnar Bokbyte kunde jag såklart inte låta bli att anmäla mig. Kraven för att vara med är att du ska ha en aktiv bokblogg (minst 4 månader gammal och med inläggsfrekvens på minst 2 inlägg i veckan) och ha en postadress i Sverige. 



Ju fler anmälda ju roligare blir det ju så gå in och läs Boklusens inlägg och anmäl dig du också!!! Sista anmälningsdag är den 15/3 så du har till på söndag på dig.

Innehållet i mina två senaste bokbyten:



måndag 9 mars 2015

Att läsa Fangirl på svenska


Äntligen har Fangirl kommit ut på svenska. Som jag har längtat efter att kunna tipsa om denna även till dem som inte läser på engelska! Få läsare av den här bloggen kan ha missat exakt hur mycket jag fangirlar över den här boken. Jag gjorde en snabbsökning här och fick upp ett antal inlägg där jag babblar på om just denna. Första gången jag läste boken skrev jag till exempel följande recension och jag håller fortfarande med om vartenda ord. 

Så vad är nytt? 

Det är svårt att förklara varför jag tycker så mycket om Cath och hennes värld. Är det för att jag så tydligt känner igen mig i introverta, försiktiga Cath med hennes boknörderi och rädsla för det nya? Eller kanske för det magiska språket, de levande karaktärerna och en handling med fokus på böcker, vänskap och att växa upp? Jag vet inte. Jag läser Fangirl och känner det som om jag kommer hem. 

För att snabbt sammanfatta vad boken handlar om så möter vi här Cath. Hon ska precis börja på college och hon är orolig över allt nytt som hon inte känner till. Eftersom tvillingsystern Wren inte längre vill dela rum - hon vill lära känna nya människor, festa och ha kul - ska Cath nu dela rum med ettrige Reagan. Med Reagan kommer dessutom hennes kille/kompis Levi med ett ständigt leende på läpparna och positiv inställning till livet (när jag tänker på det påminner han lite om John Greens Augustus/Gus). Levi som dessutom inte lämnar Cath i fred. Cath skriver fanfiction om den mycket populära bokkaraktären Simon Snow. På internet vågar hon göra sig sedd och hörd och hennes texter läses av tusentals anda fans. Tänk om verkliga livet hade varit lika enkelt. 

Fangirl handlar om att växa upp, om livet, vänskap och kärlek. Det är en berättelse om av våga ta plats men också om att våga vara sig själv trots omgivningens förväntningar. Cath hade kunnat vara jag (även om jag skrev journalistiska texter, inte fanfiction) och jag känner verkligen med henne i de beslut hon tar, de tankar hon tänker. Kanske är det just därför jag älskar den här boken så otroligt mycket. 

Så vad kan jag då skriva om en bok jag redan rekommenderat varmt? Är den till exempel lika läsvärd på svenska som på originalspråk eller ställer översättningen till det? 

Översättningen är över all förväntan faktiskt. Carla Wiberg har precis som med Eleanor & Park gjort ett kanonjobb! Språket flyter på bra och jag kan fortfarande höra Rainbow Rowells karaktäristiska språk. På vissa ställen hänger jag dock upp mig och hajar till men jag tror inte att det beror på översättningen i sig utan på att några av mina favoritbokcitat kommer just från Fangirl. Jag kan dem med andra ord utantill och kan inte tänka mig dem på ett annat sätt. Jag har tidigare haft detta underbara citat publicerat på bloggen:

“You’ve read the books?”
“I’ve seen the movies.”
Cath rolled her eyes so hard, it hurt. (Actually.) (Maybe because she was still on the edge of tears. On the edge, period.) “So you haven’t read the books.”
“I’m not really a book person.”
“That might be the most idiotic thing you’ve ever said to me.”

Ett helt fantastiskt samtal om böcker vs. film och läsning. På svenska lyder samma citat:

"Har du läst böckerna?"
"Jag har sett filmerna."
Cath himlade med ögonen så att det gjorde ont. (På riktigt.) (Möjligen därför att hon fortfarande var gråtfärdig. Färdig. Punkt)
"Jag är ingen bokmal, precis."
"Det där var nog det mest idiotiska du någonsin har sagt till mig."

Det är absolut ingen dålig översättning. Faktiskt riktigt bra. Men "a book person" och "en bokmal" är inte samma sak för mig men hag kan samtidigt inte komma på en bättre översättning själv. Samma sak gäller på några andra ställen i boken men nu är jag inne på nörderinivå deluxe. Oavsett vilket språk du väljer att läsa boken på så kommer du få en väldigt positiv upplevelse, litterär såväl som språklig! 

Bild lånad från duktiga Nightowlin

Simon Snow då? Denna Harry Potter-liknande gosse som får lära sig magi och bekämpa ondska. Jag skrev sist att jag hoppades att Rainbow Rowell skulle skriva hans berättelse på riktigt och vet ni vad? Det är precis vad hon håller på med just nu. Boken Carry on beräknas komma i oktober - som jag längtar! 

Hur många exemplar behöver man förresten ha av en titel? Tja, minst tre anser uppenbarligen jag... :)

Titel: Fangirl
Författare: Rainbow Rowell
Förlag: Berghs förlag (rec-ex, tusen tack!)
Utgiven: 2015-03
Sidor: 429

söndag 8 mars 2015

Månadens läsning: februari 2015


Idag är våren här på allvar. Solen strålar på klarblå himmel och vindarna är ljumma. Jag tillbringar större delen av tiden utomhus, rensar på vår lilla tomt och gräver i landet. Passar på att titta in här när jag ändå är inne och lagar mat. Det har visserligen gått 8 dagar i mars men här kommer sammanfattningen av februaris läsning.

Läst i februari:
19. Stephanie Perkins - Lola and the boy next door
20. Moa Eriksson Sandberg - Välkommen till LA, baby
21. Jojo Moyes - Etthundra mil
22. Jennifer Brown - Thousand words
23. David Levithan - Världens viktigaste kyss
24. Catharina Ingelman-Sundberg - Brännmärkt
25. Petter Lidbäck - Men finns ändå
26. Ally Carter - All fall down
27. Lucy Dillon - Hundra omistliga ting
28. Stephanie Perkins - Isla and the happily ever after
29. Diana Gabaldon - Främlingen
30. Diana Gabaldon - Slända i bärnsten


Antal böcker: 12
Barn och unga: 1
Unga vuxna: 6
Vuxen: 5
Fakta: 0

Antal sidor: 4617
Ljudböcker: delar av Främlingen, kanske 5 timmar, växlade mellan ljud och text första halvan av boken
Böcker på svenska: 8
Böcker på engelska: 4
Recensionsexemplar: 1

Månadens bästa: Åh vad svårt att välja. Jag älskade Perkins böcker, de var fantastiska läsupplevelser men det var många år sedan jag blev så totalt uppslukad av en bok som jag blev av Främlingen, så valet måste falla på den.

Månadens besvikelse: Thousand words var kanske ingen höjdare, hade hoppats på mer!

Månadens överraskning: Främlingen!!! Varför började jag inte med den här serien tidigare?!

Kommentar: Läsningen har fortsatt att rulla på. När energidepåerna har varit otroligt låga är det inte mycket annat jag orkat med. Att jag läst den ena boken bättre än den andra hela månaden spelar också in, Det blev inte lika många böcker som i januari men nästan lika mycket tid (fler sidor men mindre tid för ljudböcker). Jag älskar flytet som jag har nu, och hoppas att det fortsätter länge till!

lördag 7 mars 2015

Lucy Dillon - Hundra omistliga ting


Lucy Dillon kom in i mitt hjärta med sina karaktärer med brista hjärtan och genom alla söta små hundar. Där har hon stannat kvar och böckerna går från klarhet till klarhet. De blir helt enkelt bara bättre och bättre!

Gina Bellamy har haft ett tufft år. Hon återhämtar sig från en tuff sjukdomsperiod, mannen Stuart har lämnat henne för en ny kvinna och nu har hon tvingats lämna deras drömhem och flytta till en ny lägenhet. Den nya lägenheten blir till dessutom till råge fylld med flyttkartonger från det nyligen sålda huset. Den ro Gina kände när hon såg alla tomma ytor i lägenheten är försvunnen och Gina är märkbart besviken. Hon bestämmer sig alltså för att rensa ut; slänga eller skänka bort större delen av alla prylar. Hundra omistliga ting får hon spara, hundra saker som hon inte kan leva utan. Saker som faktiskt betyder något, på riktigt. Processen för Gina långsamt tillbaka till livet igen. Hon har god hjälp av kompisen Naomy och arbetet med renoveringen av Domaregården, en gång Ginas drömhus, nu ägs den av snyggingen Nick och hans fru...

Dillon tar upp ett problem som nog väldigt många känner till. Behovet av att spara på prylar som minnesamuletter. Vi fyller våra hem med mer och mer saker och får själva knappt plats. Men är egentligen inte minnena kring prylarna är viktigare än prylarna i sig själv. Så frågan är, behöver vi alla prylar? En mycket intressant frågeställning som jag tänkte mycket på medan jag läste.

Som vanligt skriver Dillon fängslande och det känns verkligen som om jag lär känna hennes karaktärer. De blir till vänner och jag sörjer när de är ledsna och skrattar med dem när livet leker. Gina är en stark huvudkaraktär som får det lite för tufft i livet men hennes agerande och tankebanor är imponerande, ett otroligt starkt personporträtt. Ginas före detta man verkar vara ett riktigt svin, fy för honom. Nog för att äktenskapet inte verkar ha vara det lyckligaste men det ursäktar inte hans beteende! Återigen faller jag helhjärtat för en hund.  Vinthunden Buzz dyker oväntat upp men får en stor betydelse. Jag kan verkligen se honom framför mig, mager och med svansen mellan benen och jag konstaterar återigen med klump i magen att den däringa greyhound-industrin är helt jäkla sjuk! 

Hundra omistliga ting är lite djupare, lite mörkare, än Lucy Dillons tidigare romaner. Det är också den av hennes romaner som jag gillat allra bäst. En mycket, mycket stark fyra!

Titel: Hundra omistliga ting
Författare: Lucy Dillon
Förlag: Forum
Utgiven: 2015-01
Sidor: 488
Adlibris | Bokus

onsdag 4 mars 2015

Diana Gabaldon - Främlingen


Det finns många anledningar till min ganska höga frånvaro här på bloggen. Mycket på jobbet, mycket på fritiden, skid-VM inte minst. Men sen finns det en anledning som är starkare än alla andra, nämligen Claire och Jamie.

Sent ska syndaren vakna men nu har även jag drabbats av Diana Gabaldon. Jag har nog befunnit mig mer i 1700-talets Skottland än vad jag varit 2010-talets Sverige den senaste veckan. Det sista jag tänker på varje kväll är hur det ska gå för Jamie och Claire och det är det första jag tänker på när jag vaknar. Det var väldigt länge sedan jag blev så uppslukad av en bokserie. 

Min historie-älskande sambo ser på mig med stora chockade ögon och menar på att det här är en syn han aldrig trodde han skulle få se. Mig, försjunken i en TJOCK historisk roman, inte min ordinarie genre direkt. Men det här är riktigt riktigt bra. Sjuksköterskan Claire är på en andra honey moon i Skottland med sin man Frank, efter att ha varit skilda åt av andra världskriget de senaste åren. De behöver lära känna varann igen efter tiden isär. Utanför byn där de bor ligger det en stenformation som ryktas ha magiska krafter. Och nog är de magiska alltid för när Claire beger sig dit själv för att plocka örter råkar hon komma åt en sten och plötsligt befinner hon sig i 1740-talets Skottland.

Det är stora kontraster mellan århundradena och mycket har hunnit hända med utvecklingen på 200 år, inte konstigt att Claire väcker uppmärksamhet i sin nya tid. Framför allt hos männen, inte alla uppskattar hennes rättframhet. Men det finns undantag. Där finns till exempel Jamie, den unge rödhårige skotten. Stor crush på honom! Jag har läst flera recensioner där recensenten anmärker på bokens sexscener och att våldtäkter romantiseras. Visst, jag kan förstå det men samtidigt är det tänkt att vara en annan tidsålder, jag tror inte att kvinnosynen var särdeles okej på 1700-talet direkt så frågan är om det kunnat skildras helt annorlunda. Men som sagt, visst reagerar även jag på detta.

Något jag verkligen tycker om är kemin mellan Jamie och Claire, den lyser verkligen upp från boksidorna. Det finns något som ligger och pockar där som gör att jag inte kan slita mig från boken. Att jag är inne på bok tre i serien just nu, en dryg vecka efter det att jag började med första boken säger nog en hel del. Jag vill bara ha mer och det händer inte jätteofta i min läsning. Jag var tvungen att fråga min kära vapendragare när det kommer till läsning när beroendet av serien avtar och fick svaret att det gör det inte så det är väl bara att kavla upp ärmarna och fortsätta läsa. Det här är helt klart en ny favoritserie!

Gud så smidigt det är med Storytel förresten. Började med att lyssna på ljudboken när jag åkte buss, men sen var det hur smidigt som helst att hoppa över till textboken och tillbaka igen när jag kände för det. Programmet kände helt enkelt av vart i texten jag befann mig och därifrån gick det att fortsätta läsa i valt format utan krångel. Så skulle jag vilja läsa alla sorters böcker, supersmidigt så stor tumme upp för den idén!

Titel: Främlingen
Författare: Diana Gabaldon
Förlag: Bookmark Förlag
Utgiven: 2014-08 (1993)
Serie: Outlander #1
Sidor: 735
Adlibris | Bokus

tisdag 3 mars 2015

Topp tio favoriter från de senaste tre åren


Hade storslagna planer för min lediga förmiddag idag. Jag skulle blogga ikapp, göra tidsinställda inlägg och få ordning- Vad jag gjorde? Sov som en stock, vaknade en kvart innan jag egentligen hade behövt åka hemifrån... Hrm, så går det när man ligger vaken alldeles för länge och läser en bok. Tur jag hinner skriva lite nu i stället.

Veckans Top ten tuesday är inte lätt den inte. De tio bästa böckerna de tre senaste åren. Jag har ju läst så otroligt mycket bra de senaste åren att det inte var lätt att bestämma sig. Jag har plockat bort och skrivit dit ett antal gånger men nu tror jag att jag är ganska nöjd. De här tio böckerna är i alla fall galet bra böcker som jag kommer läsa om många gånger!

Top Ten Books you would classify as all time favourite books from the past 3 years.


1. John Green - The fault in our stars
2. Rainbow Rowell - Fangirl
3. Rainbow Rowell - Eleanor & Park
4. R.J. Palacio - Undret
5. Stephanie Perkins - Anna and the french kiss (och resten av serien)
6. E. Lockhart - We were liars
7. Diana Gabaldon - Främlingen
8. Morgan Matson - Second chance summer
9. Kristin Cashore - De utvalda-serien (framför allt första och sista delen)
10. Kim Thúy - Ru