Bibblans bokcirkel har återigen träffats och förhoppningsvis berodde kvällens låga deltagande mer på vädret och halkan ute än på boken för diskussionerna avlöste varandra om boken och de som kom hade många åsikter. Till den här gången hade jag och kollegan valt ut Extremt högt och otroligt nära av Jonathan Safran Foer att läsa. Jag fick den faktiskt som tips när jag efterlyste böcker att cirkla om på facebook för ett tag sen, bra det där att utnyttja andras kunskaper!
Extremt högt och otroligt nära är en märkligt uppbyggd berättelse som utspelar sig i New York efter 11 september. Bokens huvudperson Oskar är nio år ung men lillgammal i sinnet. Hans visitkort (japp, för ett sådant har han) beskriver honom som "uppfinnare, smyckesdesigner, smyckestillverkare, amatörentomolog, frankofil, vegan, origamist, pacifist, slagverkare, amatörarkeolog, samlare av: sällsynta mynt, fjärilar som dött en naturlig död, miniatyrkaktusar, Beatlessouvenirer, halvädelstenar och andra saker." Puh, inte lite alltså. Oskar har förmodligen ärvt de flesta av de här intressena från sin pappa som brukade läsa och söka stavfel i New York Times som godnattsaga för Oskar. Pappan som befann sig längst upp i World Trade Center när flygplanen flög in i byggnaderna. Pappan vars begravning därför bestod av en kista utan innehåll.
Oskar råkar slå sönder en vas i pappans klädkammare varpå han hittar ett kuvert med en konstig nyckel i. På kuvertet står det Black. I ett försök att komma nära det döde pappan bestämmer Oskar sig för att han måste hitta låset dit nyckeln går, detta genom att söka upp de 472 personer som heter Black i efternamn och som bor i New York. New York är stort, Oskar är liten och personerna bor verkligen utspritt. Till råga på allt bestämmer sig Oskar för att han måste besöka alla Black i bokstavsordning, han börjar på A och får snart hjälp av en 102-år gammal f.d. krigskorrespondent.
Den här boken är så märklig att jag vet inte vart jag ska börja. Oskars jakt blandas med brev "Till mitt barn" skrivna av en man som lämnade sin fru innan barnet föddes och som vill berätta varför. Oskars farmor berättar även hon sin historia. Allt detta varvas med bilder, bland annat på dörrhandtag, och uppslag med en enda rad på. Det är svårt att hänga med i alla vändningar och vem det är som berättar när. Många skeenden förstår man först långt senare när man kan addera olika berättelser med varandra. Listigt gjort av Foer men mycket förbryllande för läsaren. Faktiskt gjorde just detta att minst två i bokcirkeln inte klarade av att läsa ut boken.
Jag måste ju skriva om Oskar. Oskar som är ett typiskt exempel på en karaktär där en vuxen människa försöker gå in och förställa sig hur ett barn skulle agera i olika situationer. Även om Oskar är lillgammal så blir vissa uttryck och agerande allt för otroligt för hans ålder, det känns väldigt avigt. När vi pratade om Oskar slog det mig faktiskt att vi haft en liknande diskussion om en annan karaktär som påminner oväntat mycket om Oskar, nämligen Reine i Barnens ö. När väl den tanken slog mig kunde jag inte släppa den. Det går dra väldigt många liknelser mellan karaktärernas tankar och funderingar (bland annat om sex) och deras relationer till övriga i familjen. Sen är Barnens ö skrivna på ett mycket mer lättillgängligt sätt men böckerna påminner ändå om varandra.
Oskars farmor och hennes relationer är ett kapitel för sig som jag inte ska gå in på här, det blir för avslöjande för handlingen. Jag kan dock nämna så pass mycket att jag förstår ingenting där. Boken väcker mer frågor än svar för de svar som ges gör mig bara mer förvirrad.
Layoutmässigt är Extremt högt och otroligt nära kul, nytänkande och smått förvirrande. Man vinner på att läsa den inbundna boken eller ett tidigt exemplar av pocketutgåvan, då serveras man detaljer i färg som tappar sin mening lite i svartvitt. Dessutom är texten i min pocketversion jobbigt liten, vilket blir extra tydligt när marginalerna försvinner ut i ingenting på ett ställe i boken. Detaljer man bara lägger märke till när man jämför de olika utgåvorna men ack så viktiga!
Jag vet inte riktigt vad jag tyckte om den här boken. Den var intressant att läsa, men för att upprepa ett tidigare nämnt ord, förvirrande! Jag ville ändå läsa till slutet för att se vad som skulle hända med Oskar men vägen dit var lång och tidvis kämpig. Det är en bok jag är glad över att ha läst, men jag kommer nog inte gå tillbaka till den igen. En okej läsning, definitivt en intressant bok att cirkla kring.
Favoritcitat:
"Han var en intellektuell, fast utan betydelse, kanske kunde han ha blivit betydelsefull om han hade fått leva längre, kanske stora böcker låg hoprullade inom honom som spiralfjädrar, böcker som kunde ha separerat insida från utsida."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar